Blogg100 – för andra gången.

Blogg100 2014 var första gången i bloggutmaningen för mig. Då var bloggen helt nystartad och energin var på topp. 100 dagar och 100 inlägg senare gick jag och bloggen i mål. Utmaningen var över och jag lovade mig själv att det här var den första och sista bloggutmaningen. En rolig utmaning men det räckte med den här. Och man lever ju alltid som man lär… eller inte.

Lite drygt fem månader senare dyker Blogg24-utmaningen upp i flödet. 24 dagar är ju bara en knapp fjärdedel av 100 dagar. Vad sjutton tänkte jag, december är stressigt men 24 blogginlägg är ju ingenting jämfört med den föregående vårens insats. Så var jag där igen, i en bloggutmaning. 24 galet stressiga dagar senare lovade jag återigen mig själv, aldrig mer en bloggutmaning. Och man lever ju alltid som man lär… eller…

1 mars 2016. Jag har precis fått upp ett fantastiskt skidminne från sista tävlingsdagen i längdskid-VM i Falun 2015. Jag måste dela det med några skidälskande vänner på Facebook. Och vad händer då? Jo det dyker upp ett inlägg från gruppen ”Blogg100 inläggen”. Roligt, tänker jag, de kör ytterligare ett år. I samma ögonblick vet jag att det är för sent. Sedan årsskiftet har jag funderat på om jag ska lägga ner bloggen eller fortsätta. Bloggen blev inte riktigt det jag hade tänkt från början och jag har inte hittat någon bra ny infallsvinkel. När jag läser Blogg100 trillar pusselbitarna på plats, som om det var den mest självklara saken i hela världen. Ni känner igen känslan och välbefinnandet som följer med en sådan insikt. Det är klart att jag ska vara med i Blogg100 och jag vet precis vad jag ska blogga om. Vad får du veta imorgon.

1/100 i bloggutmaningen Blogg 100